Nu när man fått lite perspektiv på det hela och pratat med sambon lite så känns det lite bättre. Det känns däremot fortfarande lite konstigt att sitta här nere och leva sitt liv medans det är svårigheter hemma. Tur att jag vet att hon har ett bra skyddsnät hemma i form av familj.
Veckan har annars flytit på med lite skjutning AK5, Ksp och kast av handgranat. Alltid roligt och jag har för första gången kastat rökhandgranat med fosfor. Bra effekt men man vill inte ha skiten på sig då det brinner i kontakt med syre. Resten kommer att vara en del rutintjänst och vi skall även försöka att klämma in ett besök till KFOR HQ för lite rekreation.
Peter
Blev själv lite tagen..
Å andra sidan så har ju hon i princip haft en lunga ett tag nu då den "kassa" brutits ned under åren (så ser jag det).. Så steget för henne från 2 till 1 är nog lättare än för en "vanlig" som oss...
Sen så är hon ju en fighter!
Ha det bäst där nere, och ta hand om dig!

1